Det blev en Alvar...

Jo, visst tycker jag det är helt ok att önska sig en pojke eller flicka... Vi önskade oss en pojke, men vad det än blev så var huvudsaken att barnet var friskt och att allt gick bra. Det gick bra - och fort! Mamma Hannas fasa över att föda i bilen blev nästan verklighet. Vi hann inte vara på BB speciellt länge förrän vår lille guldklimp kom ut. Mattias var snabb denna gång att titta vad det blev. Men han var tvungen att titta två gånger. " - Det blev en pojke. Nej, jag måste kolla en gång till..." " - Jo, det är en pojke! Han kan väl få heta Alvar, efter morfar?" " -Ja visst, vad du vill, älskling." Jag var så glad över att allt var klart, att jag hade gett med mig om han så ville pojken skulle heta LLoyd... Inget fel med namnet LLoyd, men ni fattar vad jag menar!!! Han är så fin, vår lille pojke. Sover mest hela dagarna. Gnäller lite ibland när magen krånglar eller om han är hungrig. Visserligen är han bara en vecka än så skrika lär han nog börja med snart. Tänk att man kan älska ett till barn så mycket. Vill vara nära det lilla livet mest hela tiden och lukta och gosa. Men sedan har vi Hilma som är väldigt intresserad av lillebror. Hon vill hålla, pussa och krama, pilla i öronen, i näsan och kittla på magen. Hon verkar tycka det är spännande. Är det verkligen en bäbis, jag vill ha han som min docka!!! Ebba och Stina berättade att de längtat efter dagen då vi skulle komma hem. De är så försiktiga och omtänksamma. Fast mest leker de med Hilma. " -Så att hon inte ska känna sig ledsen eller bortglömd..." Då jag inte alls är så teknisk som jag önskat + att vår kamera krånglade så kommer kort senare. Ska bara be Mattias lägga över från sin mobil. Vi ses!