... befinner jag mig för tillfället! Lika disträ och glömsk som en 90-åring. Tycker inte jag hinner med någonting alls, fast jag gör inte många knop. BB-väskan är packad till bredden. Inte kommer jag ihåg att man hade såå mycket saker i BB-väskan förra gången. Vill bara att lilla/lille pyret ska koma ut nu. Vid varje litet tryck eller lilla form av smärta skriker hjärnan: Tjohoo, nu är det dags! Men inte...
Nu känns allt klart inför tillökningen i alla fall. Gammelmorfar Arne är precis klar med målningen av Hilmas nya säng och redo för att ställas in i hennes rum. Har nästan tänkt att bädda spjälsängen ikväll för att se om det hjälper till att skynda på storken lite. Visserligen är datumet satt till imorgon fredag den 25 mars, men tycker själv der varit på gång läääänge nu. Skönt att jag känner mig redo, det trodde jag aldrig.
Det ska bli intressant att se hur Hilma reagerar på nytt syskon. Blir hon mammig, pappig, självständig??? Känner hon sig bortglömd? Jag har redan dåligt samvete över att hon kommer få mindre uppmärksamhet. Men ett syskon är ju bland det finaste man kan ge sitt barn har jag hört och läst. Önskar bara ibland att hon varit lite äldre för att förstå vad som komma skall. Men tror nog det ordnar sig bra.
Vi har fortfarande inga kill-namn... Förslag mottages gärna!!!!
Nej, nu ska jag lyfta skrot eller något för att skynda på födseln. En liten färdknäpp, kanske ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej vännen!! Önskar dig lycka till och hoppas det snart händer nåt. Allt ordnar sig med Hilma och den nya bebisen. Självklart är det jobbigt i början och det är en omställning för alla. Ni har så många omkring som gärna vill hjälpa- låt dem göra det! Igen- Lycka till nu! Stå på, så hörs vi efter födseln, som vi hoppas kommer igång väldigt snart. KRAAAM!
SvaraRaderaGrattis till lillkillen! :) Hoppas ni mår bra allihop! KRAMAR från oss
SvaraRadera